Är så trött på bortskämda människor..ni vet sånna som är födda me en silversked upp i röven och som glidit genom livet på en räkmacka. Sånna människor som har det bra ekonomiskt har jobb,bilar,båtar osv ser ner på människor som inte har det. (inte alla,men de flesta) Spec bland unga människor och spec här i äckliga Mellerud.

Det värsta me dessa fjollor är att de tror de är bättre och högre än andra bara för att de växt upp i en trygg familj,me vovve,villa o volvo och aldrig riktigt haft mer problem än "Min pappa skrek på mig" Well enligt mig är dessa människor de svaga,de egoistiska och de ytliga. Allt i deras liv handlar om pengar och utseende. Har man pengar är man värd respekt i deras lilla bubbla called a life. Vänskap för dem är inte mer än att det ska vara lönsamt att vara vän med någon, ..ja varför ska jag vara vän med någon som inte ger mig nått? De räknar och skriver ner sina vänskapliga tjänster för att få de tillbaka. De gör ingenting från godheten av deras hjärta,de gör ingenting för någon behövande inte ens sin egen familj...eller jo! om de får något i gengäld :)

Vad vet dem om smärta och motgångar? Råkar dem möta någon som har en "trasig" själ blir dem skrajja eller börjar slicka röv. Självklart..Denna människa väcker en obehaglig känsla i dem..Den väcker en död röst...deras samvete. Deras hjärtan som legat o sovit sen dem föddes. Well jag hoppas de kan ta me sig sina pengar och hus till graven...det kanske återupplivar dem?

Haha,blir full i skratt när jag tänker på sånna...samtidigt bokstavligt talat äcklad. Trångsynta små människor. Ska be för er Må gud skänka er något som tex. Ett hjärta,ett samvete eller lite medkänsla för omvärlden.